Uppsatsens huvudsyfte var att genomföra en explorativ studie kring de underliggande kausala mekanismer som kan ligga bakom negativa förhÄllningssÀtt till utomnordiska invandrare bland unga svenska killar med skilda klasspositioner, med det underliggande syftet att undersöka huruvida klasspositioner har betydelse och i sÄ fall vilken i förekomsten av sÄdana förhÄllningssÀtt. Syftets formulering ledde till tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka kausala mekanismer kan ligga bakom unga svenska killars negativa förhÄllningssÀtt till utomnordiska invandrare?Har de unga svenska killarnas klassposition nÄgon betydelse, och i sÄ fall vilken i förekomsten av negativa förhÄllningssÀtt till invandrare? Uppsatsen ligger nÀra en etnografisk ansats, inordnad under den kritiska realismens sociala ontologi, omfattandes frÀmst intervjuer, men Àven observationer, med 16 unga killar lÀsandes pÄ tre olika gymnasieprogram. Vid sidan av Archers analytiska dualism har Àven Pierre Bourdieus och Eric Olin Wrights klassmodeller samt teorier inriktade mot negativa förhÄllningssÀtt till invandrare i form av Anders Langes och Charles Westins teorier kring social identitet och stratifierad arbetsmarknad varit centrala. Huvudresultat: Flera olika kausala mekanismer i form av t.ex.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur vÀl förberedda pedagoger Àr att bemöta barn frÄn utomnordiska lÀnder. I vÄr undersökning har vi tillÀmpat den kvalitativa metoden och intervjuat fyra stycken pedagoger som arbetar pÄ mÄngkulturella skolor. Resultatet visar att ett av det viktigaste att tÀnka pÄ Àr att visa hÀnsyn, respekt och att ge tid för dessa barn. Dessutom visar undersökningen att det borde ingÄ en kurs som handlar om hur man pÄ bÀsta sÀtt bemöter barn frÄn utomnordiska lÀnder i alla blivande pedagogers utbildning. Vi har Àven kommit fram till flera intressanta förslag till fortsatt forskning inom detta Àmne..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har anvÀnts i Sverige sedan Är 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter dÀr "supported employment". Den svenska varianten benÀmns arbetsplatsintroduktion. MÄlgruppen för projektet Àr invandrare frÄn utomnordiska lÀnder som har sÀmre förankring pÄ den svenska arbetsmarknaden. Undersökningsgruppen bestÄr av Ätta personer, fyra deltagare och fyra handlÀggare och den metod som jag anvÀnt mig av Àr kvalitativ. De viktigaste resultaten som jag har kommit fram till Àr, att deltagarna Àr vÀldigt nöjda med sina handlÀggare och kÀnner att det finns nÄgon som stödjer dem vid behov. Förmedlarna Àr eniga om att den sökandes namn Àr det som stÀller till nÀr man söker arbete och att det Àven finns de med sprÄk- och skrivsvÄrigheter, som inte kan komma vidare och behöver extra hjÀlp. Enligt bÄde förmedlare och deltagare betyder stödet de fÄr i projekt oerhört mycket för dem och det kan öka deras chans och möjlighet att fÄ kontakter och bÀttre förankring pÄ den svenska arbetsmarknaden..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har anvÀnts i Sverige sedan Är 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter dÀr ?supported employment?. Den svenska varianten benÀmns arbetsplatsintroduktion.

Syftet med uppsatsen Àr undersöka huruvida utbildningsnivÄ och arbetssituation har ett samband med attityder till invandring i Sverige idag. I litteraturen finns det förklaringar som menar att lÀgre utbildade individer hyser mer negativa attityder mot invandrare och invandring jÀmfört med högre utbildade individer som genom sin utbildning fÄr ett mer upplyst perspektiv som hÀmmar de negativa attityderna. Det förekommer Àven förklaringar som menar att arbetslöshet och en upplevd konkurrens frÄn invandrare leder till negativa attityder mot invandrare och invandring. I den hÀr uppsatsen anvÀnds material frÄn European Social Survey 2012 för att se hur attityderna mot invandring och invandrare ser ut i Sverige idag. Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ hypoteser.

invandrare, svensk, medier,identitet, kultur, religion, nationalitet, tillhörighet..

Titel Mediebilden av invandrare ? en kvantitativ innehÄllanalys av morgon- och kvÀllstidningar.Författare Rubi NilssonKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Hösttermin 2011Syfte Studiens syfte Àr att undersöka hur media behandlar invandrare.Metod Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial Artiklar dÀr ordet ?invandrare? förekommer och som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, KvÀllsposten ochSydsvenskan mellan 1 mars 2011 och 31 maj 2011.Resultat Denna studies resultat visar att artiklar som behandlar ordet?invandrare? förekommer oftare i tidningar utgivna i Stockholm jÀmfört med skÄnska tidningarna. Vidare visar resultaten att morgontidningar i större utstrÀckning ÀnkvÀllstidningar rapporterar om frÄgor som berör invandrare. FrÄgor som rör invandrare behandlas ofta som Äsiktsmaterial i de undersökta kvÀllstidningarna. I de undersöktamorgontidningarna behandlas det frÄgor som rör invandrare i nyhetsmaterial snarare Àn i Äsiktsmaterial.

Studien bygger pÄ en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf HjÀltar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag pÄ hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat pÄ att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhÀllet. Studien visar hur invandrare framstÀlls som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sÀtts i en stark motsatsbild till ?svenskar? och ?svenskhet?.

En undersökning av hur stort utrymme och i vilka sammanhang som invandrare respektive svenskar fÄr synas i lokalpressen. Tidningarna Sundsvalls Tidning och NSD jÀmfördes under en veckas tid och resultatet sammanstÀlldes..

Vanligtvis Àr det invandrare som stÄr i fokus för den aktuella debatten i media och i samhÀllet i övrigt. Det Àr nÀstan alltid majoritetsbefolkningens uppfattningar och stereotyper om invandrare som uppmÀrksammas och det Àr sÀllan att media vÀnder om det och undersöker hur invandrare upplever svenskarna och det svenska samhÀllet. Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr just att undersöka och beskriva de stereotyper som invandrare kan ha om Sverige och svenskarna. Vi ville Àven undersöka vilka faktorer det Àr som kan ligga bakom de stereotyper vi kommit fram till i vÄr studie och om dessa enbart Àr negativa eller om det Àven finns positiva förestÀllningar. Samtidigt försökte vi hitta skillnader och likheter med tidigare forskning i Àmnet.

Syftet med uppsatsen Àr att med diskursanalys undersöka hur det dalgliga talet om invandrare ser ut pÄ diskussionsforumet Passagen.se underkategorin svenska samhÀllet. Dessutom vill vi ta reda pÄ hur invandrare konstrueras som problem och hur det Àr legitimt att tala om invandrare pÄ forumet.Tidigare forskning inom Àmnet har gjorts med diskursanalys pÄ talet om invandrare i media, intervjuer och dagligt tal, men frÀmst i andra lÀnder och inte pÄ internet. Vid diskursanalys gÄr teori och metod hand i hand, vilket innebÀr att de begrepp som vi presenterar i teorin anvÀnder vi till stor del i analysmetoden. I analysen fann vi en mÀngd diskurser i talet om invandrare, vilket resulterade i en dominerande kritisk instÀllning och en underrepresenterad liberal instÀllning till invandrare. Invandrare konstrueras som problem genom att ?de? begÄr brott, luras, hotar vÄr kultur, konspirerar mot oss, Àr kostsamma och pÄ det hela taget Àr alltför mÄnga.

Kursplanen för historia i Ärskurs 4?6 Àr till stor del utformad efter det vÀsterlÀndska och nordiska samhÀllet. Denna studie har dÀrför haft sin utgÄngspunkt i att undersöka hur elevers identitet pÄverkas genom en eurocentrisk historieundervisning. MÄlgruppen har varit elever med utomnordisk bakgrund. Syftet var att se elever och lÀrares erfarenheter och tankar kring mÄngkulturell historieundervisning samt hur denna bedrivs.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Den hÀr studien beskriver hur det har varit och hur livet Àr idag för tre grupper av Àldre invandrare med annat modermÄl Àn det svenska och hur det svenska sprÄket har pÄverkat deras liv. I Sverige förvÀntas populationen av Àldre invandrare öka i de nÀrmaste Ären dÀrför Àr det viktigt att försöka fÄ en ökad kunskap om deras liv ? hur det har varit ? hur det Àr och vilka eventuella hinder och förvÀntningar de ser inför sitt Äldrande i relation till det svenska sprÄket. Studien Àr baserad pÄ empirin som kommit frÄn tre fokusgruppintervjuer med Àldre invandrare. De tre grupper har besvarat intervjufrÄgor och dÀrmed har de varit fria att berÀtta om sina erfarenheter, tankar och egna liv.

Syftet med denna studie var att undersöka om invandrares attityder till svenska sprÄket skiljer sig utifrÄn deras sprÄkstatus och landstatus samt vilka korrelationer som finns mellan deras sprÄkattityder och deras sprÄkfÀrdighet, sprÄkinlÀrning och sprÄkanvÀndning. Nittioen enkÀter delades ut och 89 svarade, varav 14 mÀn och 75 kvinnor. Samtliga deltagare var studenter med utlÀndsk bakgrund som lÀser svenska sprÄket pÄ Stockholms universitet. Sammanfattningsvis tyder resultatet pÄ att invandrare med lÄg landstatus har mer positiva attityder till svenska sprÄket Àn invandrare med hög landstatus. Dessutom korrelerar invandrares attityder till sprÄkbrukare och integrativa attityder till svenska positivt med sprÄkinlÀrning och sprÄkanvÀndning.